Klippans läderfabrik
Den fd Läderfabriken stod och förföll mitt i samhället. Det fanns krom och arsenik i byggnaderna, i marken på fabriksområdet, i villaträdgårdar, i ett skogsområde, i deponier och i sedimenten i ån. Största risken var direktexponering för krom och arsenik men även spridning till ån.
Föroreningar
Förorenade medier
Mark, Sediment, Vatten
Åtgärdsmetoder
Muddringsmetoder, Inneslutning och barriärteknik, Schaktsanering
Behandlade mängder per metod
Förorenad jord: 144 000 ton schaktades och transporterades bort.
Vid sanering av ån schaktades ca 6 000 ton sediment upp och transporterades bort.
Uppskattningsvis har ca 100 000 ton förorenat material inneslutits på plats.
Grundvatten från en del av fabriksområdet (ca 500-1000 m3/år) behandlas in situ i en reaktiv barriär.
Förorenande verksamheter
Kromläderfabrik.
Budget/kostnad
Totalt har projektet kostat 155,6 mkr varav statsbidrag 145,3 mkr och kommunens egeninsats + egna kostnader 10,3 mkr.
Finansiering
Projektet har finansierats huvudsakligen med statliga bidrag. Kommunen bidrog de första åren med en egeninsats och i senare skede med finansiering av återställning som inte var bidragsberättigad.
Projektsammanfattning
Fd Klippans Läderfabrik var centralt placerad i samhället. Byggnaderna stod och förföll och var i delar kraftigt förorenade med krom och arsenik. Det förekom höga halter av krom och arsenik i ytlig jord runt fabriken men även på djupet på vissa ställen. Risk för direktexponering förelåg både i närliggande villaträdgårdar och i flera andra områden. Processavfall hade deponerats utanför fabriken ner mot Bäljane å. Sedimenten i ån var också förorenade med krom och arsenik. Det förekom spridning av krom och arsenik till och i ån och det fanns risk för att spridningen skulle öka med tiden.
Kromläderfabriken var i drift från 1906 till 1988. Kromsalter användes som garvmedel under hela tiden. Under en kort period ca 1920-1930 användes troligen arseniksalter i processen. Avfall från processen (tex spaltläder, slam, aska) har under en stor del av tiden deponerats i slänten bakom fabriken ner mot ån. Processvatten från fabriken har hela tiden gått till Bäljane å nedanför fabriken, de första åren helt utan någon rening. Under en tid fanns det dammar där sediment från processvattnet kunde sedimentera innan vattnet gick vidare ut i ån. Under 1970-talet började man återvinna krom från utgående processvatten innan det gick ut i ån. På 1990-talet rensades några av sedimentationsdammarna och sedimentet lades upp i en slamdeponi som täcktes över.
Ett stort antal undersökningar har genomförts av byggnader, mark, avfall, grundvatten, dagvatten, sediment och ytvatten. De första redan på 90-talet då också en mindre åtgärd gjordes för att delvis täcka deponerat avfall. Länsstyrelsen lät göra en undersökning 2002 av både byggnader, mark och grundvatten som ledde till att statligt bidrag kunde sökas. En huvudstudie genomfördes 2004-2007 och 2008 gick projektet in i åtgärdsfas. 2009 genomfördes den första åtgärden som bestod i att riva skorstenen. Sedan dess har åtgärder gjorts i etapper parallellt med förberedelser för senare etapper. 2018 avslutades de sista åtgärderna och sedan vidtog en uppföljning som avslutades 2023.
Första etappen (2009-2010) av åtgärderna var att riva fabriksbyggnaderna. Förorenat material kördes iväg men rent tegel och betong användes för att fylla ut en sänka på området. Nästa etapp (2011-2012) bestod av att sanera ytlig jord i 12 villaträdgårdar som hade förorenats av verksamheten. Den tredje och mest omfattande etappen (2016-2018) bestod i att gräva bort stora mängder förorenade massor och avfall på fabriksområdet och runt omkring, göra en säker inneslutning för övriga massor och avfall, installera en reaktiv barriär samt åtgärda förorenade sediment i ån.
Alla förorenade material som utgjorde en risk för direktexponering togs bort. En del föroreningar lämnades avsiktligt kvar på större djup på fabriksområdet för att slippa att första avlägsna rena massor som låg över. Ytterligare ett sätt att hålla nere kostnaderna var att lämna stora mängder massor och avfall som istället för att köras bort inneslöts på ett säkert sätt. För att minska ingreppen i de privata trädgårdarna gjordes lokala riskbedömningar så att föroreningar om möjligt kunde lämnas runt uppvuxna träd och buskar. För att rena grundvattnet från fabriksområdet installerades en reaktiv barriär med 0-värt järnfilsspån. Barriären fungerar kemiskt, dvs det sexvärda kromet reduceras till trevärt och fastläggs i barriären. Däremot så blev barriären för tät vilket gör att förorenat grundvatten till viss del passerar runt om istället för genom barriären. Dessutom visade det sig att den förorenade plymen från fabriksområdet var bredare än förväntat vilket gör att ytterligare förorenat grundvatten passerar utan att gå genom barriären.
För att kunna gräva bort förorenat sediment i ån leddes denna temporärt om på en sträcka av ca 450 m. Efter det att sedimentet grävts bort och bottnarna återställts leddes ån in i sin ursprungliga fåra igen. En del av inneslutningen av förorenade massor och avfall består av ett erosionsskydd längs en del av ån. Den största risken för framtida spridning av föroreningar från området bestod i att ån skulle erodera in i deponierna och ta med sig förorenat material, en risk som nu är minimerad tack vare erosionsskyddet.
I princip alla åtgärdsmål uppfylldes. Fabriksområdet kan användas utan markanvändningsrestriktioner, men det finns restriktioner för att borra och gräva djupt. Övriga områden kan användas enligt planerad markanvändning för respektive område, såsom boende, strövområde och parkmark. Spridningen av föroreningar från läderfabriksområdet till Bäljane å har minskat. Detta sista åtgärdsmål uppfylldes trots att barriären inte fyller önskad funktion.
Övergripande och mätbara åtgärdsmål
Åtgärdsmålen har uppdaterats efterhand. Nedan redovisas den sista versionen av åtgärdsmålen innan åtgärderna startade.
Övergripande åtgärdsmål för olika delområden:
Markföroreningar med anknytning till den tidigare läderfabriken skall inte begränsa en normal användning av villatomterna runt fabriken.
Det f.d. fabriksområdet ska efter åtgärd kunna användas utan markanvändningsrestriktioner.
Utfyllnadsområdet, deponiområdet, skogsområdet, området kring uppehållsdammen och Cösters dal ska efter åtgärd kunna användas som strövområde eller parkmark utan förhöjd risk för människors hälsa eller miljön.
Föroreningsbelastningen från läderfabriksområdet på Bäljane å ska efter åtgärd minska.
Motsvarande mätbara åtgärdsmål:
Efter åtgärd på villatomterna ska halterna av arsenik eller krom i marken inte överstiga riktvärdena för känslig markanvändning. Undantag kan dock göras kring växter och konstruktioner. Hela åtgärden kommer att utformas i samråd med villaägarna.
Efter åtgärd på det f.d. fabriksområdet ska halterna av föroreningar i marken inte överstiga de platsspecifika riktvärden för känslig markanvändning som har tagits tas fram.
1. Efter åtgärd ska halterna av föroreningar i marken inom skogsområdet, området kring uppehållsdammen och Cösters dal inte överstiga de platsspecifika riktvärden för parkmark som har tagits fram.
2. Efter åtgärd ska exponeringen från förorenade massor på utfyllnadsområdet upphöra antingen genom att de förorenade massorna avlägsnas eller täcks över.
3. Efter åtgärd ska halterna av föroreningar i skyddsskikt på utfyllnadsområdet och deponiområdet inte överstiga de platsspecifika riktvärdena för parkmark som tagits fram.
4. Ökningen av halterna i Bäljane å vid passagen av läderfabriksområdet skall minska vad gäller krom och förbli försumbar vad gäller arsenik.
Åtgärdsmål 1 avseende villaträdgårdarna är uppfyllt då jord med halter över KM har avlägsnats förutom de undantag som bedömts kunna göras utan att äventyra åtgärdsmålet.
Åtgärdsmål 2 avseende fabriksområdet är ju uppfyllt så till vida att alla risker för de som vistas på området har avlägsnats. Alla ytliga massor med halter över de platsspecifika riktvärdena, där risk för direktexponering förelåg, har avlägsnats. Dock har ju massor med höga halter lämnats kvar på större djup vilket innebär att man t.ex. inte kan gräva eller borra på området utan restriktioner. Detta får dock anses vara i linje med syftet med åtgärdsmålet, att man ska kunna använda området utan restriktioner för den ytliga markanvändningen.
Åtgärdsmål 3 avseende övriga markområden får anses vara helt uppfyllt. Medelhalterna av både krom och arsenik i ytliga massor understiger med mycket god marginal de platsspecifika riktvärdena. Det finns inte heller några hotspots med akuttoxiska halter av arsenik kvar på området i de ytliga jordlagren.
Åtgärdsmål 4 avseende föroreningsbelastningen på Bäljane å får anses vara uppfyllt. Även om mätningar i de olika medierna, grund-, dag- och ytvatten, är relativt osäkra så ger de tillsammans en bild av att spridningen till ån har minskat både avseende krom och arsenik. Dessutom har stora mängder massor med mycket höga halter av krom eller arsenik har avlägsnats eller inneslutits, vilket innebär minskade risker för spridning till Bäljane å på mycket lång sikt.
Projektspecifika förutsättningar
Föroreningssituationen på fabriksområdet var speciell. Föroreningarna från verksamheten hade trängt ner i marken så att det översta lagret med fyllnadsmassor var förorenat. På vissa ställen tex i samband med processledningar eller annat som läckt processvatten hade föroreningarna nått ner till grundvattnet som stod på ett tätare lerlager. Där det inte fanns processledningar eller annat som läckt fanns ofta flera meter ren sand. För att inte behöva flytta mycket stora mängder rena massor bestämdes att man inte skulle jaga föroreningar i sidled nere i grundvattennivån. På de ställen där det läckt föroreningar från verksamheten och ner i marken grävde man ner och tog bort det som var över riktvärdena. Förorening i grundvattenzonen som inte hade sitt ursprung rakt uppifrån lämnades men undersökningarna tydde på att det var begränsade områden som var förorenade på detta sätt. I kontrollprogrammet upptäcktes att halterna krom som kom från fabriksområdet var större än väntat. En utredning visade dock att det inte var försvarbart att vidta ytterligare åtgärder för att minska mängden krom som kom från fabriksområdet.
Viktiga lärdomar
Projektet har genomförts i tre olika etapper: rivning, sanering av villaträdgårdar och övrig sanering. Efter den tredje etappen gjordes en uppföljning i fem år. Varje etapp samt uppföljningen har dokumenterats och rapporterats till Länsstyrelsen, se lista på rapporter i sista avsnittet nedan. I varje slutrapport har positiva och negativa erfarenheter summerats. Nedan sammanfattas övergripande erfarenheter från projektet samt de som drogs efter uppföljningen. För övriga erfarenheter hänvisas till resp. rapport.
Projektet har nått de uppsatta målen i mycket stor utsträckning. Stora fabriksbyggnader i förfall tätt inpå tätorten och stora områden med oacceptabel risk för exponering av föroreningar har avlägsnats. Ett inbjudande strövområdet har anlagts på området. Spridningen av krom och arsenik från området till Bäljane å har minskat.
Positiva erfarenheter
Projektet kunde upprätthålla goda relationer med närboende.
Länsstyrelsen var engagerad i projektet genom sitt deltagande i projektgruppen.
Beslutsprocessen i kommunen har löpt på ett smidigt och transparent sätt och åtgärdsförslaget som valdes var väl underbyggt.
Kommunala politiker har varit engagerade i projektet.
Inga ”skandalrubriker” i media trots känslig fråga.
De upphandlade konsulterna för utredningar och undersökningar har visat hög kompetens inom sina områden.
En uppdelning av projektledningen på en kommunal tjänsteman och en extern konsult fungerade bra och var flexibelt när projektet gjorde uppehåll i väntan på nytt bidrag.
Samverkan mellan de olika konsulterna och projektledningen har fungerat mycket bra.
En konstruktiv dialog mellan beställare, tillsynsmyndighet, miljökontrollant, entreprenör och mottagare gjorde att entreprenaderna löpte smidigt trots en hel del överraskningar.
Daglig närvaro av beställare/projektledning gjorde att entreprenaderna kunde styras effektivt och snabba beslut fattas.
För den andra delen av entreprenaden i etapp 3 (sanering av Bäljane å) kunde entreprenören involveras i tekniska diskussioner (tack vare att entreprenören då redan var upphandlad) vilket uppleves som positivt.
Projektet kunde driva entreprenaden i etapp 3 snabbare tack vare att kommunen vid behov gav en kredit på upp till 15 Mkr.
Att NV kunde flytta bidrag mellan åren gjorde att kommunen inte behövde ligga ute med så mycket pengar.
Den kortare entreprenadtiden för entreprenaden i etapp 3 (jämfört med tidplan i förfrågningsunderlaget) gav flera vinster; bl.a. mindre tid då omgivningen påverkas och lägre kostnader för projektledning och miljökontroll.
Den torra sommaren 2018 gjorde att omläggning av Bäljane å samt bortgrävning av sediment och byggande av erosionsskydd kunde genomföras under en kortare tid och med mindre behov av avvattning av sediment.
Kontrollprogrammet har kunnat genomföras utan problem och upphandlad konsult har bidragit med hög kompetens.
Slutresultatet av återställningen har tagits emot positivt av allmänheten.
Även om den sista omgången av entreprenaden i etapp 3 (sanering av Bäljane å) blev betydligt dyrare än projekterat håller projektet som helhet budgeten för etapp 3 (107 Mkr för åren 2014-2023).
Negativa erfarenheter
Dialogen med Naturvårdsverket har inte varit helt optimal. Vi hade önskat oss en tidigare och betydligt mer konkret dialog om bidragsansökan.
Handläggningstiden hos Naturvårdsverket för avhjälpandeåtgärder etapp 3 var lång och det tog tid innan besked kunde ges till kommunen. Detta är framför allt ett problem för projekt som redan är i åtgärdsfas men där hela bidraget inte beslutas på en gång.
Allmänheten upplevde att projektet tog lång tid. Området där fabriken stod var inhägnat och bevuxet med sly i flera år efter rivning. Detta gav inget trevligt intryck och kommunen upplevde det som frustrerande att inte kunna säga när projektet kunde komma igång igen.
Den långdragna processen för dispenser från artskydd äventyrade hela entreprenadstarten och hade kunnat leda till stillestånd och fördyrningar. En tydligare kommunikation om tidsåtgången vid samråden hade varit önskvärd.
Det verkar som om processen med dispenser lever sitt eget liv utan att hänsyn tas till vilka åtgärder som ger upphov till behovet av dispens, i det här fallet helt och hållet åtgärder för att minska miljö- och hälsorisker i området. En sammanhållen bedömning hade varit önskvärd.
Processen med flera parallella anmälningar (avhjälpandeåtgärder och vattenverksamhet) och ansökningar (dispenser från artskydd och strandskydd) upplevs som krånglig och svårnavigerad. Det är svårt som sökande att förstå hur de olika anmälningarna och ansökningarna kommer att vägas mot varandra.
Trots mycket omfattande provtagningar dyker ändå överraskningar upp, här främst i form av ökade volymer på fabriksområdet.
Volymerna förorenade massor blev större än projekterat även för sedimenten i Bäljane å (mer än dubbelt så stora).
Grundvattenförhållandena på fabriksområdet och kring den reaktiva barriären var inte tillräckligt undersökta med följd att en del förorenat vatten rundar barriären (grundvattenytan är förhöjd uppströms barriären med följd att vatten tryckts ut sidan om barriären och rundar den i stället för att gå igenom).
Större områden är förorenade av krom i grundvattenzonen på fabriksområdet än vad undersökningarna visade vilket fått till följd att förorenat grundvatten går sidan om barriären.
Materialfraktionerna lekgrus 10-80 mm och natursten 100-200 blev mycket dyra då de inte gick att få tag på i närområdet. Även en omgång kross 0-300 mm fick hämtas på längre avstånd.
Mängden lekgrus som lades ut på ytor som sanerats borde ha minskats, men ett lager på 0,5 m var utlovat i tillståndsansökan.
Ras på södra deponikullen gjorde att tätskiktet på hela kullen behövde göras om.
Sedimenten från uppehållsdammen var svåra att avvattna, vilket medförde att de behövde köras i täta flak och avvattnas på deponin.
Kraftig fördyrning av entreprenad och mottagning i etapp 3 jämfört med anbud, dock fortfarande inom budget.
Det händer ganska ofta att grundvattenrör blir förstörda och måste lagas eller ersättas.
Det mätbara åtgärdsmålet för spridning till ån som till synes skulle vara enkelt att utvärdera blev problematiskt pga stora variationer i halter i förhållande till de små effekterna som skulle utvärderas.
Följande rekommendationer ges baserat på projektledarnas (kommunal och extern) erfarenhet:
Förankra projektet väl bland politiker och tjänstemän i kommunen.
En god och öppen kommunikation med allmänheten lönar sig, speciellt med berörda och närboende.
Dela upp projektledningen på en kommunal tjänsteman och en extern konsult för att få maximal flexibilitet.
Ge mandat till projektledningen att fatta beslut rörande kostnader i entreprenaden.
Utvärdering av upphandlingar bör göras med tyngdpunkt på erfarenhet och kompentens.
Avsätt tid och resurser i tidplan och budget för anmälningar och tillstånd, de tar ofta mycket längre tid än förväntat.
Involvera om möjligt entreprenören i tekniska diskussioner i ett tidigt skede om upphandlingen tillåter detta.
Anbudssumman är inte alltid en god prognos för den slutliga kostnaden, oftast tillkommer stora kostnader pga ändrade förutsättningar/missar i förfrågningsunderlaget (den ursprungliga prognosen/kalkylen kan ibland vara mer tillförlitlig).
En hög närvaro av beställaren/projektledning ger möjlighet att styra entreprenaden effektivt och ta snabba beslut.
Möjlighet till kredit hos kommunen ger större flexibilitet vid årsskiften när det beviljade bidraget för året är slut men det finns nytt bidrag för det kommande året.
Uppföljande miljökontroll
Kontrollprogrammet för omgivningspåverkan startade 2011 med provtagning i grundvatten, dagvatten och ytvatten. Tanken var att man först skulle få en baslinje innan de stora åtgärderna startade. Provtagningen gjordes 4 gånger per år innan åtgärd, 12 gånger per år under åtgärd och 2 gånger per år efter åtgärd. Omfattningen har förändrats efterhand. I början mättes i många punkter både i grundvatten och dagvatten för att mot slutet fokusera på de som var placerade nära resp. ledde till recipienten Bäljane å. Även antalet parametrar som mättes var mycket större i början med syftet att lära känna systemet för att efterhand smalna ner till att bara fokusera på halter av krom och arsenik. Kontrollprogrammet pågick i fem år efter avslutade åtgärder (tom 2023).
Miljökontrollen fungerade bra och en slutrapport har lämnats in till Länsstyrelsen som även godkänt denna.
Rapporter och utredningar
Det har tagits fram en uppsjö med rapporter och utredningar under årens lopp, mer än 60 stycken plus alla förfrågningsunderlag, tekniska handlingar mm.
Man får en bra bild av projektet genom de slutrapporter med erfarenhetsåterföring som lämnats in till Länsstyrelsen och Naturvårdsverket i de olika bidragsprojekten.