På denna sida finner du metodbeskrivningar för olika åtgärdsmetoder. I vänstermenyn finns uppdelningar efter förorenade medier som metoden avser att behandla. Mark avser både jord och grundvatten. Medierna är uppdelade i metoder som avses användas i in situ och ex situ. Vissa av metoderna kan genomföras både in situ och ex situ och listas då under båda menyerna, och beskrivngen är anpassad därefter.

Metodbeskrivningarna är baserade på behandlingsprocessen och inom respektive metod finns det ofta flera olika tekniker för att uppnå samma resultat. Till exempel så rymmer åtgärdsmetoden ”termisk behandling” in situ, beskrivningar av de olika teknikerna ånguppvärmning, konduktiv uppvärmning och resistivitetsuppvärmning. Vi har försökt att få med så många tekniker som möjligt, däremot presenteras medvetet inga enskilda produkter som företag erbjuder.

Metoderna på Åtgärdsportalen beskrivs översiktligt och fördjupat. Översikten är till för de läsare som inte är så insatta i förorenade områden och vill få en snabb överblick av hur metoden fungerar. Fördjupningen syftar till att ge detaljerad kunskap om genom vilka processer metoderna verkar, vilka möjligheter och begränsningar de har och under vilka förutsättningar de kan användas.

Metodbeskrivningarna och informationen på www.atgardsportalen.se skall inte användas som en manual för att genomföra en åtgärd, utan för öka kunskapen om åtgärdsmetoderna och de för- och nackdelar som alternativen har. SGF och de organisationer som har medverkat till informationen på Åtgärdsportalen kan inte hållas ansvariga för skador eller olägenheter som uppkommer till följd av användningen av texterna som presenteras på Åtgärdsportalen.
Innan en åtgärd genomförs bör de involverade parterna försöka få en bild av vilket resultat som kan uppnås och hur processen för att nå dit kommer att se ut. Det är viktigt att alla i projektet har samma bild av vilka åtgärdsmål som metoden kan uppnå och hur dessa ska kontrolleras. Ibland kan det röra sig om att minska halterna, eller den totala föroreningsmängden, men det kan även röra sig om att begränsa exponering eller spridning, och då bör detta återspeglas i åtgärdsmålen. För att uppnå önskat resultat är det ofta nödvändigt att kombinera flera metoder. I större projekt kan det vara lämpligt att först modellera och göra pilotstudier för att sedan följa upp under åtgärdsprocessen med provtagning så att man kan göra modifieringar av systemet tidigt i processen, vilket kan leda till både kostnads- och tidsbesparingar.

Under respektive metod finns även ett dokument med viktiga frågeställningar. Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Frågeställningarna kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Listan med frågor är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår.

De olika metoderna används ofta under helt olika förutsättningar och för att behandla olika typer av förorenade områden. Då kostnaderna för varje metod varierar kraftigt beroende på de lokala förhållandena, finns ej uppgifter om kostnader i metodbeskrivningarna. Av samma skäl varierar även resursförbrukning kraftigt beroende på lokala förhållanden. Därför finns enbart aspekter som är bra att känna till när det gäller energi- och resursförbrukning. SGF har även tagit fram ett verktyg för att beräkna koldioxidutsläpp, som även kan användas för mängd och kostnadskalkyler om verktyget justeras efter projektspecifika förutsättningar.